Bowling med Per och Maria idag och fyra fullt godkända serier för egen del, den första och sämsta gav 124 poäng, den bästa av dom fyra 162. Inte så illa med tanke på hur sällan man bowlar.
Per gjorde två starka serier, den bästa på 145 poäng, och därmed slog han mig i den andra omgången med en ynka poäng. :) Noteras bör också att han var 100- procentig i sina spärrförsök med yttre käglor kvar.
Maria hade en stadig uppåtkurva från första till sista serien. Får hon mer kontroll i sin fina skruv från vänster till höger så dröjer det inte länge förrens hon är ikapp.
Bowling är verkligen superkul och ett billigt tidsfördriv, 45 kronor var för fyra serier! Bowling får fyra av fem toasters!
måndag 23 februari 2009
Tyskland i vår!
Japp, igårkväll spontanbokade vi en långhelg i Berlin. Jag o min E flyger ner med Ryan Air i slutet av april. Ska bli riktigt skoj!
Nu ska jag ta mig till Nautilus!
Nu ska jag ta mig till Nautilus!
Sleepless in Motala
Nu är det definitivt klart, det man redan i teorin kunde förutse förra söndagen. IFK Motala åker ur högsta serien efter att ha varit där i, imponerande, 30 raka år. 4-1 förlust på Studenternas IP mot ett i år starkt Sirius är inget att skämmas över. Att man ramlar ner ett hack i divisionerna beror på att laget tagit 1 poäng av 8 mot Örebro och Gripen, de två lag man skulle haft efter sig i tabellen för att kunna klara sig kvar.
Det känns inte så jättetungt faktiskt, man har haft det på känn redan från försäsongen med idel förluster och dåliga träningsförhållanden. Visst är det tråkigt att ett lag som man ändå följt hela sitt liv i högsta serien nu bara får spela i allsvenskan kommande säsong.
Men kanske är det där "vi" hör hemma några säsonger nu. Ekonomin i klubben måste saneras, klubbstyrelsen måste ta en funderare, det är ändå där det största ansvaret till årets fiasko finns. Förlänga ett kontrakt med en spelare mitt i säsongen för att sedan, två veckor senare, vara tvungen att sparka honom för att han är för dyr? Borde man inte sett det innan kontraktet skrevs?
Att skicka en av lagets mest talangfulla produkter, Lukas Persson, till Finspång efter ett par matcher ställer mig också undrande.
Dennis Gustafsson som tränare var ett osäkert kort inför säsongen och han blir nu den förste som för ner Motala till allsvenskan. Inget kul för honom, men man måste ändå se till det spelarmatrial han har att jobba med. Visst, dom flesta från förra årets succésäsong var kvar, men då hade IFK verkligen stolpe in i alla jämna matcher i början av säsongen vilket räckte till en slutspelsplats den gången, men vi ska minnas att det var rätt knappt.
Tror att styrelsen i allt för lång tid haft för stor tilltro och hopp om att dom gamla rutinerade spelarna ska bära laget, Spångberg, Sjöholm, Mannerberg. För att inte nämna Thomas Pålssons eviga comebackande för några år sen. Jag vill inte säga att dom inte håller måttet, men man borde på ett bättre sätt kunnat lotsat in yngre spelare, helst egna produkter men även värva ungt och talangfullt! Jag tycker man hela tiden måste ligga 4-5 år framåt i tanken och inte bara se till att rädda sitt skinn en säsong i taget. Ett försvar för styrelsen är dock att det trots allt inte är så lätt att locka spelare till en liten stad som inte har några jobb att erbjuda. För bandy är ju trots allt ingen heltidssyssla man kan livnära sig på.
Ska jag se dom positiva bitarna från säsongen så plockar jag först och främst fram målvakten Martin Heurlén. Utan honom hade målkvoten varit betydligt, betydligt sämre. Jag anser att han borde spela i ett av elitseriens fyra bästa lag, så bra är han faktiskt. Straff och- frilägesräddningar i mängder, inga onödiga returer och har även utvecklat riktigt vassa reflexer på dom två senaste åren. Får IFK behålla honom nästa år blir jag förvånad.
En annan positiv del är faktiskt Forza blåvitt, visst det är i mångt och mycket ett gäng som gillar att dra några öl ( för mycket ) till bandymatcherna. Det kanske inte är den mest taktfasta, skönsjungande klacken i Sverige, men dom stöttar faktiskt, högljutt, sitt lag till 110% match efter match, hur dåligt det än går. När ekonomin svajar så startar man insamling till spelarlöner. Förvånansvärt få "hatamotåndareochdomaren"- ramsor ska man ha cred för ( det kunde annars varit läge för några såna denna säsong )! Hoppas att dom fortsätter och stöttar IFK tillbaka in i bandyns finrum!
Om man tänker tillbaks på dom 30 åren i högsta serien och letar minnen så finns självklart SM- finalvinsten -87 där, jag var på plats men var inte så gammal då. Jag minns att det var galet mycket Motala- supportrar på plats ( har hört att det gick 55 supporterbussar från Motala till Stockholm ). Jag minns att jag grät när Rohlén satte sin straff i förlängningen, men jag grät mest för att pappa grät och jag förstod nog inte riktigt varför..
Jag minns IFK- Hammarbys avgörande kvartsfinal 1997, som vi vann på hemmaplan med förkrossande 13-1. Det var andra tider det.
Jag minns Sandells alla rungande missiler, framförallt skottet i ribban från nästan halva planen i en förlängning mot Västerås. Hade den gått in hade vi fått fram en avgörnade semifinal mot mesta mästarna. Istället avgjorde gurkornas Ted Andersson på hörna. Som alltid..
Jag minns(?) en betydelselös match i Falun där sex tappra ( onyktra på Underberg ) Motalabor trotsade 15 minusgrader ( minst -15, det var så kallt att båttutan vi hade med oss slutade fungera ) och förde ett jäkla liv, med sång och trummande på en öltunna, på läktarn.
Jag tänker också på den tid Dennis Gustafsson var landslagsmålvakt men ändå blev petad av veteranen "Poppen" Pettersson i klubblaget.
Minns hur jag och Björn, i Internets startgropar höll kontakt genom att "chatta" via mail när vi följde IFK:s sensationella bortavinst mot Edsbyn i en avgörande kvartsfinal. Jag säger bara Urban Förare och lyror...
Minns också hur vi i början hånade IFK:s "Fågeln", han som var så j-la dålig. Nu mer känd som Stefan "Exet" Erixon".
Säga vad man vill om bandy men fina minnen har den iallafall gett mig. Och kommer säkert ge mig. Men om dom minnena kommer komma från nåt mer elitserieäventyr med mitt IFK, ja, det står skriver i stjärnorna. ( Jonas Karlsson/ Albert Svanberg- slut )
Det känns inte så jättetungt faktiskt, man har haft det på känn redan från försäsongen med idel förluster och dåliga träningsförhållanden. Visst är det tråkigt att ett lag som man ändå följt hela sitt liv i högsta serien nu bara får spela i allsvenskan kommande säsong.
Men kanske är det där "vi" hör hemma några säsonger nu. Ekonomin i klubben måste saneras, klubbstyrelsen måste ta en funderare, det är ändå där det största ansvaret till årets fiasko finns. Förlänga ett kontrakt med en spelare mitt i säsongen för att sedan, två veckor senare, vara tvungen att sparka honom för att han är för dyr? Borde man inte sett det innan kontraktet skrevs?
Att skicka en av lagets mest talangfulla produkter, Lukas Persson, till Finspång efter ett par matcher ställer mig också undrande.
Dennis Gustafsson som tränare var ett osäkert kort inför säsongen och han blir nu den förste som för ner Motala till allsvenskan. Inget kul för honom, men man måste ändå se till det spelarmatrial han har att jobba med. Visst, dom flesta från förra årets succésäsong var kvar, men då hade IFK verkligen stolpe in i alla jämna matcher i början av säsongen vilket räckte till en slutspelsplats den gången, men vi ska minnas att det var rätt knappt.
Tror att styrelsen i allt för lång tid haft för stor tilltro och hopp om att dom gamla rutinerade spelarna ska bära laget, Spångberg, Sjöholm, Mannerberg. För att inte nämna Thomas Pålssons eviga comebackande för några år sen. Jag vill inte säga att dom inte håller måttet, men man borde på ett bättre sätt kunnat lotsat in yngre spelare, helst egna produkter men även värva ungt och talangfullt! Jag tycker man hela tiden måste ligga 4-5 år framåt i tanken och inte bara se till att rädda sitt skinn en säsong i taget. Ett försvar för styrelsen är dock att det trots allt inte är så lätt att locka spelare till en liten stad som inte har några jobb att erbjuda. För bandy är ju trots allt ingen heltidssyssla man kan livnära sig på.
Ska jag se dom positiva bitarna från säsongen så plockar jag först och främst fram målvakten Martin Heurlén. Utan honom hade målkvoten varit betydligt, betydligt sämre. Jag anser att han borde spela i ett av elitseriens fyra bästa lag, så bra är han faktiskt. Straff och- frilägesräddningar i mängder, inga onödiga returer och har även utvecklat riktigt vassa reflexer på dom två senaste åren. Får IFK behålla honom nästa år blir jag förvånad.
En annan positiv del är faktiskt Forza blåvitt, visst det är i mångt och mycket ett gäng som gillar att dra några öl ( för mycket ) till bandymatcherna. Det kanske inte är den mest taktfasta, skönsjungande klacken i Sverige, men dom stöttar faktiskt, högljutt, sitt lag till 110% match efter match, hur dåligt det än går. När ekonomin svajar så startar man insamling till spelarlöner. Förvånansvärt få "hatamotåndareochdomaren"- ramsor ska man ha cred för ( det kunde annars varit läge för några såna denna säsong )! Hoppas att dom fortsätter och stöttar IFK tillbaka in i bandyns finrum!
Om man tänker tillbaks på dom 30 åren i högsta serien och letar minnen så finns självklart SM- finalvinsten -87 där, jag var på plats men var inte så gammal då. Jag minns att det var galet mycket Motala- supportrar på plats ( har hört att det gick 55 supporterbussar från Motala till Stockholm ). Jag minns att jag grät när Rohlén satte sin straff i förlängningen, men jag grät mest för att pappa grät och jag förstod nog inte riktigt varför..
Jag minns IFK- Hammarbys avgörande kvartsfinal 1997, som vi vann på hemmaplan med förkrossande 13-1. Det var andra tider det.
Jag minns Sandells alla rungande missiler, framförallt skottet i ribban från nästan halva planen i en förlängning mot Västerås. Hade den gått in hade vi fått fram en avgörnade semifinal mot mesta mästarna. Istället avgjorde gurkornas Ted Andersson på hörna. Som alltid..
Jag minns(?) en betydelselös match i Falun där sex tappra ( onyktra på Underberg ) Motalabor trotsade 15 minusgrader ( minst -15, det var så kallt att båttutan vi hade med oss slutade fungera ) och förde ett jäkla liv, med sång och trummande på en öltunna, på läktarn.
Jag tänker också på den tid Dennis Gustafsson var landslagsmålvakt men ändå blev petad av veteranen "Poppen" Pettersson i klubblaget.
Minns hur jag och Björn, i Internets startgropar höll kontakt genom att "chatta" via mail när vi följde IFK:s sensationella bortavinst mot Edsbyn i en avgörande kvartsfinal. Jag säger bara Urban Förare och lyror...
Minns också hur vi i början hånade IFK:s "Fågeln", han som var så j-la dålig. Nu mer känd som Stefan "Exet" Erixon".
Säga vad man vill om bandy men fina minnen har den iallafall gett mig. Och kommer säkert ge mig. Men om dom minnena kommer komma från nåt mer elitserieäventyr med mitt IFK, ja, det står skriver i stjärnorna. ( Jonas Karlsson/ Albert Svanberg- slut )
torsdag 19 februari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)